Hellu... Strålande solsken ute & det är 11,4 grader :) lite skillnad från i morse när det var - 4. Så barnen fick ta på sig sina overaller när vi skulle gå till dagis. Tänkte plocka bort vinterkläderna härom dagen, men dom får vara kvar lite till.

Som jag har sagt förut, det är verkligen en härlig känsla att se att Kevin trivs så bra på dagis. Har har så brottom att få leka så att vinka hejdå är det inte på tal om. Och när jag ska hämta honom blir han jätte ledsen. För han vill vara kvar. Så han skulle utan tvekan kunna vara kvar längre om dagarna, om han fick. Mamma & pappas duktiga kille <3 :) 

Jag har kokat nappflaskor, skalat och koka potatis, gjort smet till dom hemmagjorda köttbullarna, plockat i köket och lagt Isabella <3 hon somnade efter många om och men. Jag ser att hon är piss trött, men krånglar en bra stund innan hon somnar. Inte lätt att vara liten alla gånger. 

Sitter & tar det lugnt en stund. Men ska strax ta och plocka lite i hallen, då det ser ut som ett bombnedslag. Det ligger kläder precis överallt & man hittar stort sett ingenting :/ 

Jaha torsdag i morgon. Får se om vi styr kosan mot Örebro. Och leker av oss på Lek & bus. Eller om vi knallar bort till Kyrkis :) syrran var inte helt hundra på hur det blir. Hon skulle ringa i eftermiddag och meddela. Annars tar vi Örebro nästa vecka istället. 

Nähe ta och sätta fart. Klockan tickar ;) ha en underbar dag! 

 
När jag träffade dig första gången november 2010, då tänkte jag den här killen ska bli min. Hade turen vid min sida & behövde inte kämpa för att vinna ditt hjärta. För vi båda föll pladask. Vi har varit tillsammans 3år & 5månader. Och det har varit utan tvekan mina bästa år <3

Efter att vi hade varit tillsammans i två månader plusade vi på stickan. Jag var gravid & vi skulle bli föräldrar. Vi flyttade tillsammans :) och njöt av livet. September 2011 flyttade vi från lägenheten till ett hus. Och i Oktober föddes vår efterlängtade son, Kevin. Vi fick en tufft start som nyblivna föräldrar. Kevin fick kolik & skrek från morgon till kväll. Tack & lov fick vi sova om nätterna. Det var då vi laddade batterierna för att orka nästkommande dag! Trots koliken var vi ändå lyckliga. För vi hade varandra, och vår fina son. 

När Kevin var 10månader, plusade vi på stickan igen. Jag var alltså gravid! Den här gången var det inte någon självklarhet HUR vi skulle göra... Men efter mycket funderingar så bestämde vi oss, vi behåller det lilla gryn som befann sig i min mage <3 :) 9månader senare föddes vår underbara lilla flicka, Isabella <3 

Micke, Du är inte bara min sambo eller stora kärlek. Du är även världens bästa vän. Och pappa till mina barn. Jag älskar dig så otroligt mycket & är så lycklig att ha dig vid min sida! 3,5år har vi varit tillsammans du & jag. Vi har gått igenom så mycket tillsammans & ändå har vi lyckats hålla kärleken vid liv. Att vara tvåbarns föräldrar är ibland tufft, men också väldigt underbart. Och ändå har vi fixat det tillsammans. Du är en riktigt klippa! <3 utan dig skulle jag inte klara mig. Jag hoppas att jag kommer få åldras med dig, köra rullstols race och ta det sista andetaget tillsammans med dig! Du är helt klart den person som jag älskar och aldrig vill leva utan! <3 <3 <3 Tack för att du är du, tack för att du finns och förgyllar mina dagar till det bättre, tack för att du står ut med mitt humör & mina galenskaper. Tack för allt det du gör, tack för att det du kommer göra för mig! Älskar dig nu & föralltid. 

/Din flickvän