Tankarna snurrar fortfarande.... Har kommit på att det inte är folket det är "fel" på, utan mig. Jag passar helt enkelt inte in i samhället. Fast jag har folk runt omkring så är jag ändå "utanför". Även om jag försöker vara frammåt, glad och positiv. You name it. Men ändå känner jag mig så osynlig. Som att jag finns där, men ändå inte...

Jag vet inte vad det är som folk stör sig på. Något måste det vara? Pratar jag för mycket om mig själv? Säger jag något tokigt? Eller vad???

Jag vill inte sitta inne med Kevin och känna mig "instängd". Vill hellre gå ut till garaget (har folk där nu) men känner mig bara dum som kommer ut dit. Så jag vänder och går in lika snabbt igen...

Vill finna en vän som finns där till 100%, som "tål" att jag inte är som alla andra, som ringer/smsar mig. Som bara dyker upp på en fika. Någon som bevarar mina hemligheter. Någon som tycker om mig för den jag är. Någon som vill umgås och hitta på saker. Någon som accepterar Kevin.....

Jag vill gärna tro att "hon" finns där ute. Som drömkillen gjorde <3 Men har kanske fel.. När jag var yngre hade jag piss dåligt med vänner då också. Men hade alltid en bästis vid min sida. Och en bästis är bättre än få vänner... En bästis är underbart och ha...

Nej nu ska jag försöka rycka upp mig, innan jag blir ledsen.... Orkar inte med ännu en till stund med gråt. Räcker med att jag var ledsen tidigare...

Ps. Hade varit en sak om jag hade körkort då hade vi lättare kunna åka på föräldrar grupper och lekparker där man kan träffa andra föräldrar och barn... Försöker på på kyrkis. Men samma känsla där. Känner mig "utanför" och att jag inte passar in... =/

 

Känner mig lite nere, men det är väl kanske inte så konstigt? Igår blev "vår" hund sjuk och fick somna in och det känns väldigt tungt just nu <3 "även om tiden läker alla sår"

Sen tänker jag väldigt mycket på "framtiden" . Hur kommer det bli ekonomiskt? Jag får ju pengar från försäkringskassan och i december blir jag utskriven och får inte en krona av dom. Har sökt föräldrar penning. Vet inte om jag kommer få det eller ej? Inte hört något. Om inte så kommer jag stå där utan pengar. Eller jag kommer ha lite att röra mig med. Har ju lite sparande! Men det räcker inte i evigheter. På onsdag ska jag in till Örebro och träffa en läkare som ska skriva ett nytt läkarutlåtande. Jag borde få fortsätta med pengarna från F-kassan. Men om inte? Hur blir det då? Micke kan inte försörja oss båda. Vad gör jag då? Uch mycket tankar och funderingar....

Sen tänker jag väldigt mycket på en annan sak också. Men det är inget jag kan ta här. Men det gör mig iaf nervös som fan... Men det ordnar sig nog...

Så som sagt mycket tankar just nu..

Nej nu ska jag gå ut till garaget och uggla en stund med folket där. Sen in och mysa ner mig i soffan och glo på Tv. Sen blir det sängen och sova...

I morgon åker vi till Örebro.. Mathandla och så kolla vart det där stället ligger i Örebro där jag ska träffa läkaren. För jag har ingen koll nu =/ lite nervös om jag ska hitta dit sen. Hoppas..

Nej godnatt....

         


Fick ett telefonsamtal igår om att Accra blivit väldigt sjuk och att hon nu ska få somna in.
I 9½år fick vi låna denna ängel som nu har lämnat oss i stor sorg och saknad....

Faaaaaan vad jag saknar dig Accra! *gråter* kan inte fatta att du inte längre finns kvar hos oss. Även om du "bara" är en hund. Så var du så mycket mer än så för mig. Du var som en i familjen <3 :´/

Jag älskar dig så jävla mycket <3 Tack för alla dom fina minnen vi fick tillsammans. Jag är så j*vla glad för att jag fick chansen och ha dig här i våras? när Mia och Stefan åkte till Norrland. Det var så otroligt mysigt och underbart. Tänk om jag visste då att du någon månad senare skulle lämna oss... Jag har tänkt åka till Mia och Stefan flera gånger för och hälsa på dig. Men det har varit så fullt upp med Kevin och allt som ska fixas hemma så det blev aldrig av. Och jag ångrar mig...

Nej nu lär jag sluta skriva. Gråter så mycket att jag inte ser vad jag skriver....