Godmorgon allesammans! 

Redan 1 augusti, och snart är sommaren över. Den här sommaren har verkligen gått med raketfart. Tycker inte vi har hunnit med någonting. Vaknar, små pular och sen är det kväll och dags att sova! Ska verkligen ta vara på dem sista dagarna som är kvar nu och göra allt jag vill hinna göra.

Hoppas ni mår gott och att ni njuter av det fina vädret, när solen är här vill säga. Tyvärr mår jag sådär. Har fått ont i svanskotan så in i nordens :/ vaknar på morgonen att det värker som f*n. Så just nu är Voltaren min bästa vän! Inhandlade både salva och tabletter. Och det hjälper faktiskt. Idag ska jag även träffa en Kiropraktor som ska ta sig en omgång med min rygg. F*n vad gött det ska bli. Ringde till Vladde kiropraktorn igår och fick en tid redan idag på em. Det positiva är att jag fick en tid snabbt och det negativa är att det ligger ca 8mil dit. Är en liten bit att åka men det är det värt för ryggen kommer må gott efteråt. Har någon av er gått till en kiropraktor någon gång? 

Annars har vi ingenting inplanerat idag. Får se vad klockan blir när vi kommer hem och vad vi känner för att göra då. Ska väl försöka hinna tvätta upp lite kläder :0) tvättade upp allt härom dagen och nu har jag massor med tvätt igen. Förstår inte vad all tvätt kommer ifrån ;) kan det ha med att göra att vi har två små barn kanske? 

Nej ta och klä på solstrålen Isabella lite kläder och sen fixa lite. 

Ha en underbar dag gott folk. Och vad rädd om Er.

 
Min fina familj. Som jag älskar Er <3 ni betyder allt för mig. 

 
Jag och dottern Isabella <3 

Jag är MAMMA för andra gången och jag njuter varje dag när jag ser mina fina barn. Och dom båda betyder otroligt mycket för mig! Och jag kommer göra ALLT för att dom ska ha det så bra som möjligt. Det spelar ingen roll VAD dom än gör så kommer jag alltid finnas vid deras sida. Ska hjälpa och skydda dom livet ut <3 kommer ALDRIG svika dom. Och det är för att jag ÄLSKAR dom så oerhört mycket. 

Jag har brytit kontakten med min mamma som bor i Finland. Hur länge kontakten kommer vara bruten det vet jag inte. Det är upp till mamma. Jag kämpar hela tiden för att försöka hålla en god kontakt med henne men får INGET tillbaka. Så jag har tröttnat & gett upp. Det gör fruktansvärt ont inom mig att vi har det såhär. Men vad gör man? Jag skriver sms, men hon svarar inte. Jag skickade över ett litet brev och en massa bilder på barnen men inte ens ett j*vla tack fick man. Fyfan och hon ska vara min mamma. Det kanske finns en anledning varför hon tar avstånd MEN inget säger hon. Och det minsta hon kan göra är väl att skriva ett kort sms, brevet kom fram. Tack för bilderna. Men nej då det går inte. 

Så nu är det upp till henne HUR hon vill ha det i framtiden. Som det verkar nu så är jag bortglömd, bortvald. TUR jag har min egna lilla familj att bry mig om och bli älskad av.

Nej dags och sätta fart. Kan inte sitta här hela dagen heller ;P