Kevin har fått en ny väggklocka och en plansch på sitt rum med favoriten Cars såklart :) men är sugen på att köpa något mer tills hans rum, göra det ännu mysigare! Kikade runt lite på Cars påslakan sett och hittade detta på JYSK. Det skulle bli perfekt :) så funderar på att köpa detta till Kevin när vi åker till Örebro och mathandlar den 19e. 

Tänk att få krypa ner i sängen med sin favorit :) 

Skulle vilja köpa en Cars lampa också som jag sett finns på tradera. Men ekonomin tillåter nog inte det tyvärr. Inte denna månad iallafall. Men den kanske man köpa sen som en julklapp? 

Jag tycker det är så himla kul att Kevin har hittat något som han är intresserad av. Han har visserligen alltid haft intresse för bilar, lastbilar och traktorer. Men detta med Cars intresse känns så annorlunda! 

Till julklapp tror jag att det får bli en lampa, schampo med Cars på. Sen blir det väl något litet till =) Isabella har jag ingen aning vad hon ska få i julklapp! Ett nytt påslakan kanske, en leksak och ett klädesplagg kanske. 

Känns lite tidigt och tänka på julklappar nu när vi är inne i Oktober månad. Men handla lite nu och lite sen så slipper man tok stressa i december. 

Nä se klart rederiet. Och sen ut i regn vädret och hämta prinsen som idag inte alls hade lust och vara på dagis. Han tok grät vid lämningen! Men jag vet att det varar inte så länge, sen är han glad och busig kille igen! =) 

I morgon är det äntligen fredag, tjoho.... Och det innebär att Kevin är ledig från dagis. Men någon sovmorgon blir det väl inte då Kevin börjat vakna super tidigt :( men skönt och slippa stressa i väg

Förresten, igår på eftermiddagen käkade Isabella min hemmagjorda mat (potatis och morot) och hon åt med god aptit och åt ganska mycket. Och hon fick skölja ner maten med lite ersättning! 

 
(Min kamera på telefon är så himla bra, not) men såhär såg hon ut när hon ätit färdigt. Haha

På kvällen när jag skulle lägga henne så grät hon, gick ner och hämtade lite mat. Tänkte att hon kanske var lite små hungrig. När jag kom upp gallskrek hon när jag gav henne flaskan. Jag är alltid noga med och kolla tempen på maten innan jag ger så jag visste att det inte var för varmt iallafall. Försökte lugna henne men nä hon bara gallskrek. Tog upp henne och lade henne i vår säng och masserade magen tänkte om hon hade fått magknip! Och strax efter blev hon lugnt och flinade. Så jag lade ner henne i sin säng och provade och ge henne flaska. Men nej hon ville inte ha! Och bara gallskrek igen. Tänkte att det kanske inte är magknip, det kanske är tänder på G så det kanske gör ont i munnen. Smorde in tandköttet med flytande Alvedon. Men hon fortsatte och gallskrek. Fick verkligen inte henne lugn alls. Så jag tog upp henne och vi gick ner. Satte oss i soffan och myste. Och då blev hon nöjd igen :O 

Efter en stund lade jag ner henne på täcket i köket. Tänkte jag kollar tempen så hon inte har feber (kändes inte som så) men nej jag hade rätt ingen feber. Gav henne en Alvedon supp i rumpan! Och sen gav jag henne en iskall bitring som legat i frysen och den gick hem! Så kanske hade ont i munnen ändå?! 

Blandade i ordning en ny skvätt med ersättning och provade ge henne det. Och då smaskade hon i sig det =) 

 

När tösabiten hade druckit upp så gjorde jag i ordning en ny liten skvätt med mat och sen tog jag med henne upp. Lade henne i sängen och hon började gnälla lite. Gav henne flaskan och hon tog en klunk. Sen vände hon på huvudet och tvärslocknade <3 

Isabella sov gott tills 03.30 och då vaknade hon och ville ha mat. Käkade och sen somnade hon om! <3 

Mammas lilla hjärta, exakt VAD som felade igår vet jag inte. Magknip? växtvärk? tänder? Hoppas att hon inte får sådär ont i kväll igen <3 

Nä se klart rederiet var det och sen promenad mot dagis....

Jag tänkte berätta om Kevins mat problem. Dels för att jag i framtiden ska kunna läsa tillbaka och sedan för att andra ska få en blick om hur vi har det. 

När jag var yngre så lånade jag släkt och vänners barn. Jag pysslade om dom! Bytte blöja, klädde på dom, lekte och matade. Jag älskade verkligen att hålla på med barn och drömde ofta om att jag en dag skulle själv få barn :)

3 Oktober 2011 föddes min fina son Kevin. Vilken lycka jag hadde fått ett barn som jag så länge drömt om. Jag provade att amma, men tyckte det var obehagligt så jag bestämde att han skulle få ersättning. Men eftersom allt var nytt och jag visste inte riktigt hur mycket el hur ofta han skulle äta så ringde jag ofta till "mamma" för och få råd. Efter många om och men fick vi ordning på det. Men Kevin var aldrig sådär super intresserad av att äta mat, så mycket med hälldes ut :(

När Kevin sedan blev 4månader gick jag stolt & glad till affären och köpte burkmat. Men Kevin gillade det inte. Så jag tänkte att han kanske inte är redo än. Provade igen vid 5månaders ålder men nej inte då heller gick det. Han spottade bara ut maten. Jag provade olika sorters mat och gjorde till och med hemmagjord mat. Men ingenting dög åt honom. Kände mig så besviken. Jag som älskar att mata ett barn och så vägrar han äta :/ 

Jag provade även och ge gröt. Det gick trögt till en början men tillslut älskade han gröt och åt många portioner :) det kändes skönt och roligt att jag äntligen fick mata honom. Men helt plötsligt en dag så vägrade han gröt :/ 

När han blivit äldre fick han ju börja äta samma mat som mig och Micke. Men han var inte stor i maten och hade sällan intresse för och äta. Provade även att ge honom lite små brödbitar och det gick väl ner :) och frukt tyckte han om. 

När han sedan började på dagis vid 1års ålder så tänkte jag att nu kanske det vänder. Nu kanske han blir intresserad av att äta när han ser hur sina kompisar äter duktigt. Men nej han satt mest och petade i maten. Ibland smakade han och åt lite. Men oftast åt han ingenting! Jag och personalen pratades vid varje gång om allt. Tillslut bestämde vi oss för att jag skulle hämta honom lite tidigare från dagis så han fick äta middag hemma och det gick bättre. Så vi körde så ett tag och det funkade bra! Så en dag sa jag till personalen att vi kanske kan prova och låta Kevin vara med vid er middag på dagis och se hur det funkar. Och vissa dagar äter han super bra, andra dagar petar han el äter något litet.

När det är som värst kan han matstrejka 1vecka. Då äter han lite välling, någon macka el banan. Men ingen ordentligt mat. Han bara ruskar på huvudet. Det spelar ingen roll vad för mat det är vi ger honom. Det kan vara hans favorit rätt men nej inte ens det duger. 

Jag har fått massor med råd och tips som jag har testat men nej ingenting hjälper. Jag har provat att äta tillsammans med Kevin då han kommer hem från dagis (även om jag inte är hungrig ens) men bara för att han ska få sällskap, jag har låtit han plockat från min tallrik (för ibland tror han att jag har något annat än vad han fått) jag har smakat från hans tallrik och sagt Mm vad gott det var. Jag har försökt gjort maten "roligare" som lagt upp massa grönsaker, och sen även tryckt in spaggetin i korven så det blir lite roligare. Men nej han vägrar. 

Kevin hatar att dricka mjölk (inte druckit mjölk sen han var 9-10månader typ) han hatar smör, pålägg, yoghurt, (fil har han aldrig smakat då inte jag el Micke äter det) och GLASS. 

ALLA säger att det kommer bli bättre och att inget barn i Sverige svälter sig själv frivilligt. Han kommer säkert börja äta bra en vacker dag! MEN det är så fruktansvärt jobbigt och frustrerande att ha det såhär. En kamp varje eviga dag! 

Jag önskar att jag kunde finna ett svar till varför det blir såhär. Ibland har jag funderat, tänk om det är något som är fel. Att det finns en anledning till detta. Men jag vet inte vad det skulle vara?! jag har sprungit på BVC och talat med dom där flera gånger men får ingen bra hjälp. Bara massa råd som ändå inte funkar ^^ 

När jag tyckte det kändes som att han hade gått ner i vikt då blev jag riktigt orolig och ringde till BVC om att få en tid för vägning. Han hade inte gått ner i vikt som jag trodde och det var super skönt!

Jag är ständigt orolig och tycker verkligen detta är jobbigt. Men jag kämpar varje dag och jag försöker aldrig göra en stor sak av det. Det ända jag önskar är att allt ska bli bra och att han ska börja äta bättre.

Jag vet att det är väldigt vanligt och att det är många som har det såhär. Så Kevin är ju inte "speciell" el ensam om detta. Och det är ju skönt & veta det.

Men som sagt det ÄR jobbigt oavsett. Jag "fjäskar" och gör hans favoriträtt, jag testar olika metoder men nej han har bestämt sig för att han ska bara vara såhär. Äter bra ibland och ibland äter han ingenting stort sätt...

Nä ska avrunda, men ville bara skriva av mig lite =)